Ett besök på vildmarkslekplatsen är ett måste när en besöker mysiga Säfsen under vår, sommar eller höst. Här får såväl stora som små sätta balans, styrka och teknik på prov för att navigera genom hinderbanan som är uppbyggd med rep mellan träden.
Vildmarkslekplatsen i Säfsen – ett givet stopp.
Kristi Himmelfärdshelgen 2021 spenderade vi i Säfsen, och när vi frågade barnen första dagen vilken aktivitet de ville börja med var svaret tveklöst vildmarkslekplatsen. Jag förstår dem, för bara själva namnet låter ju extremt lockande. Vi packade ryggsäckarna fulla med lunch och fika och begav oss ner mot sjön.
Vildmarkslekplatsen i Säfsen ligger på en halvö ute i Säfssjön. Promenaden hit från Säfsen resort är knappt två kilometer lång och går först på den separerade gång- och cykelbanan invid bilvägen åt Fredriksbergshållet, och sedan genom en tunnel under vägen innan du tar dig sista biten på spänger över myren.
Väl framme är det bara att ge sig i kast med hinderbanan som är ett slags avancerad inte-nudda-mark-bana och går under namnet rep- och stockstigen, och som består av en rad olika utmaningar där du ska balansera, klättra och svinga dig fram med hjälp av rep. Valter som just fyllt fem vid besöket tyckte banan var aningen svår, men Love som var sju klarade sig fint även om det absolut var utmanande på sina ställen, även för de vuxna. Båda barnen uppskattade dock att klättra längs banan, det är förstås bara att hoppa ner och gå vidare nästa sektion om en så vill.
Förutom denna hinderbana finns det också fler stationer i skogen i form av bland annat lianer och gungor. Det finns också en riktigt fin grillplats mitt på halvön, där det finns flera vindskydd med egen eldstad så att många sällskap kan grilla på samma gång utan att behöva vara på varandra. När vi var där fanns ingen ved, så ta med egen.
Jag rekommenderar också att ta ett varv längs vattnet runt hela den lilla halvön, som är täckt av fin tallskog med många roliga naturliga lekytor för kurragömma och annat. Vi åt vår lunch längst ut på udden med utsikt över Säfssjön och öarna intill, och efter lunch blev det mer lek på vildmarkslekplatsen innan vi begav oss hem till stugan igen. Ett besök här rekommenderas varmt!
Stenshuvud nationalpark ligger vid havet på Österlen i Skåne. Den blev vår fjärde nationalpark i samlingen när vi åkte dit med våra två barn på höstlovet 2020, och med sin fantastiska strand, vackra skogar och mäktiga utsiktsplatser seglade den snabbt upp som en av våra nationalparks-favoriter så här långt.
Idén om att besöka alla Sveriges nationalparker tillsammans med barnen föddes sommaren 2019 när vi besökte Fulufjällets nationalpark i Dalarna. Sedan dess har vi också hunnit med Tyresta och Sonfjällets nationalparker, och i oktober förra året var det alltså dags för Stenshuvud. Vi hyrde ett hus i Kivik under höstlovet (rekommenderas varmt), och redan andra dagen styrde vi mot nationalparken som skulle visa sig bli en riktig höjdpunkt under veckan.
Stenshuvud ligger en kort bilresa från Kivik, ja, den angränsar till och med till Kiviks musteri där det också finns en entré till nationalparken. Vi valde dock att starta vid huvudentrén där Naturum och den största parkeringen finns. Innan vi påbörjade vår vandring plockade vi med oss karta och broschyr inne på Naturum och studerade dem en stund för att välja ut den optimala vandringen för just vår familj. Våra barn var 4 och 6 år vid besöket, och även om de är vana att vandra ganska långa sträckor gäller det alltid att hitta en tur med så många intressanta inslag som möjligt längs vägen för att vandringen ska förlöpa någorlunda gnisselfritt.
Leder och vandringar i Stenshuvud nationalpark
Att besöka Stenshuvud nationalpark utan att ta en tur upp på själva berget Stenshuvud med dess utsiktspunkter kändes ju inte aktuellt, samtidigt som vi ville ta oss en ordentlig runda och se mycket av nationalparken. Valet föll därför omgående på en kombination mellan Hälleviksslingan (4,2 km) och en bit av Stenshuvudslingan (2,2 km), som med det upplägget vi valde blev strax över 5 km totalt. Efter att ha tagit oss upp på berget och tagit en hel skörd bilder som ändå inte gjorde den fantastiska utsikten rättvisa fortsatte vi ner genom skogen och hela vägen upp till den norra entrén.
Vid norra entrén finns en utmarkerad tältplats, vilken också är enda stället i nationalparken där övernattning är tillåten. Vi nöjde oss med att laga lunch på Trangiaköket och kolla in alla utländska trädsorter och dess skyltar längs den lilla Arboretumslingan, och sökte sen med varierad tålmodighet efter den groddamm som enligt kartan skulle finnas vid denna entré, dock utan att lyckas lokalisera den. Vi gav upp efter en stund, och fortsatte på Hälleviksslingan söderut igen, en vandring genom hagar och bokskog med kor längs vägen. Otroligt fridfullt.
Utsikten söderut.Uppe på ett av Stenshuvuds nationalparks tre huvuden.
Lunch och klipphäng.
Efter en stund nådde vi nästa höjdpunkt, den lilla vita fyren, som började varna Hanöbuktens fartyg för klipporna vid Stenshuvud redan 1916. Här blev det fika, lek på klipporna och kast med liten sten i havet ca 2000 gånger, som alltid när vi slår läger vid någon typ av vattendrag. Att inte vara stressad dessa gånger utan bara hitta en bekväm position, hälla upp mer kaffe och njuta av lugnet kan vara ett av våra bästa lifehacks som föräldrar. Stör aldrig ett barn som sysselsätter sig med något, är en av våra viktigaste deviser, hemma och på tur. 🙂
Den lilla vita fyren i Stenshuvud nationalpark
Efter en lång stund runt fyren och på klipporna runtomkring fortsatte vi turen söderut, och hamnade till sist på den superfina sandstranden som ligger i höjd med huvudentrén. Här kan jag tänka mig att det är väldigt tätt mellan filtarna under sommaren, men denna höstdag var det bara vi och något handfull andra sällskap i sikte. Vi dröjde oss kvar en lång stund här också och lekte i sanden, vissa även i vågorna, innan vi gick tillbaka mot huvudentrén för att kolla in utställningen på Naturum.
Naturum Stenshuvud är en fin liten utställning med flera intressanta montrar att kika på. Barnen lyssnade på sägner från förr, gjorde något slags quiz och fick sen belöning i kassan innan vi begav oss tillbaka till bilen igen och rundade av dagen. Vi kände oss riktigt nöjda med vårt besök i vår fjärde nationalpark som nog faktiskt seglar upp som en av favoriterna hittills. Vi vill gärna göra ytterligare ett besök framöver och täcka in den södra delen av parken som vi inte hann med denna gång. Kul när det finns mer kvar att utforska!
Spännande sägner berättas inne på Naturum Stenshuvud.
Tips & fakta om Stenshuvud nationalpark
Hitta hit: Stenshuvuds nationalpark ligger i Simrishamns kommun på Österlen, alldeles nära Kivik. Det tar ungefär 10 minuter att köra hit från Kivik, det dubbla från Simrishamn.
Entréer: Stenshuvud har tre huvudsakliga entréer. Vid huvudentrén hittar du stor parkering, Naturum, grillplatser och den stora guldiga nationalparksstjärnan, för den som vill fotografera sig vid den. Norra entrén ligger nära Kiviks musteri och är också ett bra alternativ som start för vandringen. Rörums entré längst söderut i parken har vi ingen koll på eftersom vi fick prioritera bort den delen av parken – det tar vi igen vid nästa besök!
För vem: Stenshuvud rekommenderas till alla, såväl med som utan barn. Vissa sträckor funkar fint med barnvagn, dock inte hela vägen upp på utsiktsplatserna så ta med sele för de minsta.
Höjdpunkter: Utsikten från berget, fyren på klipporna och den magiska sandstranden. Men också bokskogarna, barrskogen vid norra entrén och alla fina stigar.
Vi älskar att resa till fjällen på sommaren, och en plats vi återvänder till ofta och gärna är Åre. Här berättar vi mer om vad vi gillar att göra i Åre sommartid, och ger våra bästa tips till dig som funderar på att åka till Åre med barnen i sommar.
Åre – fantastiskt sommar som vinter <3
Det går icke att komma ifrån att det är något speciellt med Åre, sommar såväl som vinter. Här finns liksom allt som behövs för en bra fjällsemester – spektakulära vyer, bra restauranger, mängder av aktiviteter och makalös natur. Åre lever i högsta grad även på sommaren, även om byn präglas av ett helt annat lugn i juli än under många av de hektiska vinterveckorna. Vi har spenderat flera veckor i Åre de senaste somrarna, och har här sammanställt våra bästa tips på aktiviteter, boende och annat som kan vara bra att känna till inför din sommar i Åre.
Boende i Åre under sommaren
Precis som jag beskrivit i artikeln om Sälen på sommaren, finns det ofta ett stort överskott på boende i fjällen sommartid. Åtminstone än så länge. Att fjällturismen växer även under sommar är ju numera ett känt faktum, men fortfarande har nog sommaren en bra bit kvar innan beläggningen når sportlovsveckornas nivåer – alltså finns det mer boende än det finns efterfrågan och det är gynnsamt för prisbilden.
Under våra vistelser i Åre de senaste somrarna har vi valt att bo i Björnen. Fördelarna med det är flera – bland annat är utsikten över Åreskutan och Åresjön rent majestätisk, åtminstone om du kommer upp en bit i området. I Björnen har du också nära till XC-leder för cykling och teknikbanan för barn som ligger i Valles värld, och vill du ta en drink efter dagens strapatser är det bara att kliva upp till hotell Copperhill och avsluta dagen där.
Nackdelen med att bo i Björnen är att du behöver bil för att ta dig i stort sett överallt – vill du ha smidig access till restaurangutbudet inne i Åre by är Björnen förstås inte att rekommendera. Men i vårt fall har det funkat bra att bo där. Det är otroligt lugnt i området sommartid, och barnen har kunnat röra sig fritt utanför husen vi hyrt – mycket uppskattat.
Så har vi bokat vårt boende i Åre
Airbnb, Blocket och Stugknuten har alla ett stort utbud av lägenheter och stugor sommartid. Vi har använt dem alla vid olika tillfällen utan problem. Även Skistar och en rad lokala företag hyr ut boenden även under sommaren, och det finns också en Facebookgrupp vid namn Boende i Åre där det går att slänga ut förfrågan om specifika veckor och önskemål.
Tips på aktiviteter i Åre under sommar
Det finns förstås en hel uppsjö av saker att göra i Åre sommartid, och vi har bara skrapat lite på ytan än så länge. Men här har jag i alla fall samlat ihop en lista över aktiviteter som vi och barnen uppskattat under våra vistelser.
Vandringar på Åreskutan
Ja, det här goes ju lite without saying. En dag på Åreskutan kan vara allt från att ta liften upp och titta på utsikten och sen åka ner igen, till att vandra upp, ner eller runt berget. Det finns ett helt gäng turer att ägna sig åt, och jag har skrivit ett eget blogginlägg om vandring med barn på Åreskutan. Får jag bara välja en enda vandring får det bli att ta VM8:an och Gondolen upp och sen gå t/r till toppen och fika. Oslagbart.
Paus på toppen av Åreskutan
Vattenfall x 2
I området runt Åredalen finns flera fina vattenfall att besöka, där Ristafallet och Tännforsen kanske är de mest kända. Båda är riktigt mäktiga och besök rekommenderas varmt. Ristafallet ligger åt Undersåker till, Tännforsen hittar du på andra sidan om Åre, bortanför Duved. Barnen uppskattade båda besöken, men gillade Tännforsen bäst på grund av den smala bron som tar dig ut en bit ovanför fallet, otroligt mäktigt.
Barnen nedanför Tännforsen.
Utflykt till Fröå gruva
Bortanför Björnen ligger det fina området runt Fröå gruva. Gruvan är nedlagd sedan länge, men under Fröådagarna 2019 öppnades den upp så att vi kunde gå ner och kika. Här finns många spännande platser att undersöka – gamla stenhögar, gruvbyggnader, torp och ruiner. Barnen gillade skarpt att vara här, och det finns massor av fina platser som lämpar sig för picknick. Läs mer och planera ditt besök på Fröå gruvas webbplats.
Besök i Fröå gruva sommar-19.
Vandring i Björnlandet
En liten vandring som är mysig att göra om en bor med mindre barn i Björnen är att gå upp- eller nedför backen som på vintern heter Björnlandet. Likt Trollskogen i Sälen finns massor av träfigurer utplacerade (här förstås i form av björnar istället för troll), och stundtals har en också möjlighet att njuta av riktigt fin utsikt över Åreskutan. Ungefär halvvägs upp finns också en grillplats som funkar fint att använda även på sommaren. Det är ju kanske inte en vandring vi skulle välja om vi var i Åre utan barnen, men utsikten är som sagt härlig och turen tar dig hela vägen upp på Förberget (737 möh) och möjliggör målgång på terrassen på hotell Copperhill.
Vandring i Björnlandet.
Häng på Copperhills veranda (och i deras lekrum)
Efter vandringen upp genom Björnlandet (eller helt enkelt när det passar) är det verkligen inte fel att göra ett besök på hotellet Copperhill Mountain Lodge. Beställ förfriskningar i baren och låt barnen spela fotboll samt testa slackline på terrassen medan de vuxna kan låta sig underhållas av den helt magiska utsikten över hela Åredalen och Skutan. Sommaren 2019 var vi även flitiga besökare i hotellets lekrum en trappa ner, där det finns mängder av utklädningskläder och roliga leksaker. Hotellhäng när det är som bäst helt enkelt!
Häng på Copperhill.
Vandra trollstigen vid Fjällgården
På samma tema som Björnlandet, dvs barnvänliga vandringar, finns också en söt liten trollstig vid Fjällgården. Vi valde att ta Bergbanan upp till Fjällgården och gå leden nedför berget, men det går förstås bra att göra tvärtom också. Stigen är inte lika spektakulär som t ex Trollskogen i Sälen, utan trollen här består mestadels av ögon på trädstammar och små dörrar här och var bland mossan och på stenar, men våra barn uppskattade turen som vi gjorde när de var 3 och 5 år gamla. Det finns också skyltar att läsa längs vägen, och vandringen går genom fin skog ner mot byn.
Bada i Ullån
Första sommaren vi besökte Åre blev det aldrig något badväder att tala om, men redan då läste jag om det naturliga ”äventyrsbadet” i Ullån och blev riktigt sugen på att testa. Sommaren efter var det äntligen dags, och det var mycket riktigt en härlig upplevelse att bada i det forsande vattnet. Även Love och Valter uppskattade besöket även om Valter stundtals höll på att spolas ner till Indalsälven i de kraftiga forsarna. 😉
Nulltjärnarna och Vålådalen
Helt klart värt både ett inlägg i sig (kommer längre fram) och en lite längre utflykt. Området kring Vålådalen är otroligt fint och helt klart värt ett besök under din Årevistelse. Vid fint väder är Nulltjärnarna ypperligt för bad med sin fina sandstrand – här är det också populärt att tälta sommartid. På Vålådalens fjällstation serveras det våffelbuffé och det finns också ett fint Naturum i området. Hit har vi återvänt flera gånger, och det lär definitivt bli fler besök framöver.
Vålådalen och bad i Nulltjärnarna.
Bada inomhus på Holiday Club
Ingen Årevistelse utan en omgång i äventyrsbadet på Holiday Club, i alla fall inte om våra barn får bestämma. På sommaren är det oftast lugnt och skönt här, och om solen ligger på går det till och med att jobba på solbrännan i utomhuspoolen. Inte fel!
Spana på skärmflygare nere vid Åresjön
Sista tipset är att en ljum och fin sommarkväll helt enkelt packa ihop en liten fikakorg och bege er till Draklanda nere vid Åresjön. Här landar skärmflygarna som kastar sig ut uppifrån skutan, och våra barn tycker det är väldigt spännande att se dem glida in. Här finns också grillplats och liten strand, så vi passade alla på att ta ett kvällsdopp i den spegelblanka sjön innan det blev fikadags. Hur mysigt som helst!
Det här inlägget är ett samarbete med addnature.com.
Att ägna oss åt friluftsliv och göra utflykter med barnen är verkligen bland det roligaste vi vet, men det kan stundtals även vara ganska slitigt. Ofta handlar det om att en som förälder i förväg har ett slags vision om hur turen ska förlöpa, en vision som sällan stämmer överens med verkligheten. Här har vi samlat några tips för att lägga grunden till de där långa, härliga utedagarna som vi så gärna vill åt.
Tips #1: Anpassa turen efter ålder och intressen
När barnen var riktigt små fokuserade vi bara på att komma ut och vara en stund i skogen – kanske äta ett mellanmål, titta på myrstackar eller samla kottar. För små barn är det äventyr nog. Mindre barn uppskattar dessutom ofta tryggheten i att besöka platser där de varit förut och därmed få återknyta kontakten med stenbumlingar och kojor från förra utflykten, så har ni favoritställen – kör på med dem tills barnen tröttnar.
De gånger vi ändå ville förflytta oss lite längre än några hundra meter från bilen fick Valter ofta hänga med i sin bärstol (vi hade en Kid Comfort från Deuter som funkade bra för båda oss vuxna och uppskattades av Valter upp till någon gång runt 3 år) medan Love knatade på så gott han kunde och åkte axlar ibland.
När barnen klarade av att gå längre sträckor på egen hand förlade vi ofta våra turer till stigar där det finns någon typ av stationer längs vägen. Små berättelser längs Mullestigar och Hitta-vilse-stigar samt olika typer av hinderbanor och tipspromenader kan helt klart göra under för motivationen och orken i små ben. Vetskapen om att en ny station, skylt eller fråga väntar lite längre bort i skogen har fått våra barn att gå många extra kilometer genom åren.
Tyresta nationalpark och Lida friluftsgård är två givna favoriter i Stockholmsområdet, som båda bjuder på många roliga stigar av varierande längd. På Lida finns de hos våra barn omåttligt populära stigarna med tema Skogsmulle och hans vänner, och i Tyresta finns fina Tjäderstigen som är ett slags bana med stationer i skogen innehållande bokstäver till ett lösenord. Rekommenderas varmt!
Efter denna målmedvetna upptrappning genom åren funkar det nu att gå rätt långt med barnen även utan underhållning längs stigen (om humöret är rätt) och vi kan äntligen ge oss ut på lite mer avancerade turer. Ibland tar vi med hemgjorda kartor som visar vandringen vi ska göra, ibland åker det med en kikare och en fågelbok i packningen. Med det är dagen är räddad!
Tips #2: Planera dagen runt måltiderna
Vi försöker i stort sett alltid starta våra utflykter ganska tidigt på förmiddagen. Inte bara för att det då finns garanterad plats på parkeringen vid utvalt naturreservat, utan för att lunchen då blir en naturlig höjdpunkt på dagen. Den delar upp vandringen i två naturliga delar, vilket gör att vi får mer tid ute än om vi till exempel börjat med att äta och sen skulle aktivera oss.
Att göra upp en eld att laga maten över är kanske allra mysigast, men ibland tycker jag det ger ett visst stresspåslag att inte veta om det kommer finnas lediga grillplatser längs stigen eller ej. När vi ska till välbesökta ställen (särskilt nu i coronatider där en inte vill trängas vid elden med okända människor) brukar vi därför oftast laga maten på trangiaköket, vilket barnen tycker är minst lika kul som att elda.
Vi har faktiskt fått ta över mina föräldrars kök från sent 70-tal, vilket fungerar ypperligt fortfarande – imponerad av kvaliteten! Modellen motsvarar Trangia 25-1 UL (förutom att vårt inte är gjort av lättviktsaluminium), och då våra kids inte är några storätare ännu räcker det gott och väl för oss att laga lunch på. Med fördel hålls matlagningen enkel så att barnen kan få hjälpa till. Frysta vegoköttbullar som steks och pasta som kokas till det är precis lagom nivå i början. För de enklaste luncherna ute – skippa helt matlagningen och ta helt enkelt med matlåda eller mattermos med gårdagens rester. Vi har satsat på riktigt bra lunchlådor från ECOlunchbox till barnen, med olika fack som gör att maten inte blandas om när lådan skumpar runt i ryggsäcken.
Den listige adderar även ett extra gott mellanmål framåt eftermiddagen, som en naturlig paus på vägen tillbaka, och vips har oftast hela dagen passerat utomhus.
Tips #3: Se till att barnen – och de vuxna – är rätt klädda
Det kan låta självklart, men att satsa på kläder som står sig bra mot väder och vind är verkligen a och o för att utflykten eller vandringen ska bli lyckad. Detta gäller inte bara barnen utan även de vuxna i sällskapet – äventyret blir så mycket roligare för alla inblandade om du, utan att behöva vara orolig för att bli smutsig eller blöt, kan dyka ner i hålor, klättra upp i träd eller krypa på marken tillsammans med barnen. En av mina bättre investeringar har till exempel varit ett par regnbyxor från Haglöfs, som står emot all tänkbar väta och dessutom håller vinden ute.
Jag minns att jag tyckte det här med utekläder för barn var sån djungel i början, men efter några felköp längs vägen har vi nu hittat ett upplägg som är beprövat och som vi tycker funkar riktigt bra. Viktigt att påpeka är att det allra oftast inte behöver inhandlas några speciella friluftskläder, utan våra kids har samma plagg oavsett om de vandrar i jämtländska fjällen, eller om det är en regnig dag på förskolan hemma.
Ett märke vi nästan alltid återkommer till när det gäller barnens ytterkläder är finska Reima. Vi har provat flera olika overaller, jackor och överdragsbyxor därifrån, och alltid varit nöjda med både kvalitet och passform. För att barnen ska hålla sig varma och torra gäller sen principen lager-på-lager, nästan oavsett årstid. Nu på vintern startar vi med underställ, fortsätter med fleeceplagg och avslutar med fodrad jacka som samtidigt är vatten- och vindtät. Halskrage, varm mössa och riktigt bra vantar kompletterar utstyrseln.
När vi var i Storhogna nu under jullovet och termometern ibland visade på 15 minusgrader investerade vi i varsitt par vantar från Hestra till båda barnen som de verkligen gillar. De är vattentäta, varma och dras liksom på utanpå jackan vilket gör det enklare för dem att få på dem själva när vi inte är i närheten. Med dessa olika plagg på plats är risken för alltför tidig hemfärd pga köld så minimerad som möjligt.
Tips #4 och viktigast av allt …
… är förstås det klassiska men ack så sanna: att ha roligt tillsammans. Inte nödvändigtvis att gå långt, klättra upp på högsta berget eller att åka till den mest avlägsna platsen – det kommer en dag för det också. Börja småskaligt, se vad barnen tycker är kul, öka successivt nivån på era utflykter tillsammans och inte minst, var närvarande som föräldrar under dagen. Bygg kojor, tälj barkbåtar (börja med potatisskalare om barnen är små), klättra i träd och hitta på historier längs vägen. Då kommer det att bli bra!
Inlägget är ett samarbete och innehåller betalda länkar. Alla ord, bilder och rekommendationer är dock våra egna.
Av någon anledning har vi, trots otaliga veckor i fjällen de senaste somrarna, inte lyckats ta oss upp på vintern med barnen. Detta jullov blev det ändring på den saken, när vi i sista minuten valde att boka en vecka i Storhogna. Vi skulle icke komma att ångra oss utan fick en riktigt härlig vistelse i Vemdalsfjällen.
Efter ett långt jullov som uteslutande spenderades hemma i det då snöfattiga Stockholmsområdet beslutade vi oss för att det var dags för miljöombyte. Alla längtade efter snö och riktig vinter, så att det skulle bli fjällsemester var givet. Men vart skulle vi åka? Egentligen var det nog Åre som hägrade mest, men den långa bilresan avskräckte, och eftersom barnen aldrig stått på slalomskidor tidigare visste vi att det inte skulle bli så mycket avancerad åkning ändå. Jag började scanna av Skistar efter lediga stugor, men det var ju knökfullt i hela södra fjällkedjan, coronasituationen till trots. Då och då dök det dock upp enstaka objekt, och till sist hittade jag en stuga i Storhogna som kändes riktigt bra för oss.
Bilen lastades med barn samt mat för hela veckan för att undvika coronaspridande besök i butiker, och vi lämnade Solna tidigt på morgonen. Faktiskt hade det snöat lite under natten, och Love kommenterade de små vita fjunen som mot alla odds lyckats hålla sig kvar på marken vid sidan av E4 i Sollentuna med orden ”åh kolla vad mycket snö!”. 🙂 Det skulle bli mer av den varan. När vi passerat Bollnäs började snöhögarna bli allt högre, och snart var vinterlandskapet utanför bilrutorna ett faktum. Otroligt härligt att vila ögonen på.
Äntligen s n ö!
Om Storhogna som skidort
Storhogna besökte vi redan i somras när bodde en vecka i Vemdalsskalet och gick den fina lilla Pluppstigen som finns vid Storhogna Högfjällshotell och som Love och Valter gillade skarpt. Det kändes därför extra kul att berätta för barnen att det var dit vi skulle tillbaka nu. Och Storhogna visade sig faktiskt vara ett perfekt val för första skidresan med barn. Det är ingen särskilt stor skidort, här finns en handfull snälla och ganska korta nedfarter, de flesta med högt, härligt läge och utsikt över södra Jämtland. Upp på toppen kommer du med en knapplift som startar strax nedanför Högfjällshotellet, alternativt med en ankarlift längre bort som tar dig nästan lika högt upp.
En smula mer avancerad åkning erbjuds på andra sidan av berget mittemot, i Klövsjö, vars skidsystem är sammanbyggt med Storhognas. Vi bodde precis vid förbindelseliften mellan de båda skidorterna vilket var ett medvetet och strategiskt val som mycket riktigt skulle visa sig lyckosamt.
Solliften – förbinder Storhogna med Klövsjö.
Detta annorlunda år kändes det också väldigt skönt att välja just en liten skidort som kanske inte lockar så väldigt många andra än de som valt att bo där. Liftkortet gäller i såväl ovan nämnda Klövsjö som i Björnrike och Vemdalsskalet (och kostar därefter), så med mindre corona och större/mer skidvana barn hade vi förmodligen förlagt åkningen på dessa ställen vissa dagar för att få variation. I år var dock Storhogna och Klövsjö fullt tillräckligt för oss.
Storhogna var dessutom ett ypperligt ställe för barnen att lära sig att åka skidor. Vi bestämde oss redan innan vi åkte för att det för familjefridens skull var betydligt lämpligare att någon annan än vi föräldrar fick nöjet att introducera dessa bestämda små herrar i skidåkningens underbara värld, och förbokade utan omsvep en timmes skidskola åt dem varje morgon. Vi köpte lektionerna via Storhogna Högfjällshotell, och det var två nervösa och pirriga barn som lämnades av vid uppsamlingsplatsen första morgonen. En stor framgångsfaktor var att de två, med samma förkunskaper (dvs noll), kunde gå tillsammans i samma grupp. Nervositeten (hos oss alla fyra) la sig snabbt när ett käckt och härligt gäng bestående av skidlärarna, Karin, Felix, William och Saga kom och introducerade sig, så vi vinkade lite och stack sen iväg för en timmes vuxenåkning, en helt otrolig lyx!
Denna nämnda lyx utgjorde sedan starten på varje skiddag medan barnen lärde sig glasstruten (används i backen) och glasspinnarna (används i liften). När skidskolan var slut fortsatte vi oftast öva en stund till tillsammans i samma backe, så att barnen fick visa upp vad de lärt sig. Skidskolan i Storhogna håller till i Kalles backe alldeles nära Högfjällshotellet, och Love och Valter älskade verkligen den backen. Lagom flackt för att det inte ska kännas läskigt, det finns en del roliga figurer att svänga runt och liften är jämförelsevis lugn och långsam – perfekt för att lära sig. Efter bara ett par dagar bemästrade båda barnen knappliften och var inte lite stolta när de lyckades ta sig både upp och ner för denna backe helt utan hjälp.
Vi spenderade också en del tid vid det lilla rullbandet som finns nära Storhogna M (där också Skistars skiduthyrning och nyckelutlämning i Storhogna finns). Här är backen ännu flackare och dessutom kort, men den är också bred och helt optimal för att bygga upp barnens självförtroende kring åkningen – det kan liksom inte hända nånting farligt här så de fick klara sig mycket själva vilket de uppskattade.
Träning i Kalles backe, Storhogna. Nöjda killar på toppen.
Vårt boende i Storhogna
När jag letade boende var jag noga med att det skulle ligga i nära anslutning till (helst nästan i) backen så att vi inte skulle vara beroende av bil hela tiden. Dessutom behövde nedfarten utanför vara snäll, så att vi potentiellt skulle kunna ta oss ner där med kidsen senare i veckan om skidskolan förlöpte enligt plan. Det allra bästa hade kanske varit att bo precis vid själva barnbacken, det kommer vi att sikta på nästa gång, men vi uppskattade också lugnet som fanns vid vår stuga.
Den låg på det som kallas Solsidan i Storhogna, där namnet kommer av att sluttningen vetter mot väster och därmed får ut max av den uppskattade eftermiddags- och kvällssolen. Värt att nämna är att det byggs en hel del i området, men det var ingenting vi stördes av då alla stugor på och omkring vår lilla gata var färdigställda.
Förutom att du har direktaccess till transportliften mot Klövsjö och backen som tar dig ner mot Storhognas skidområde har du här också längdspåren precis runt knuten. Bättre läge blir det knappast. Oftast la vi upp dagarna så att vi åkte skidor i Storhogna först, när barnen hade skidskola, för att sedan förlägga den senare eftermiddagsåkningen i Klövsjö. Lunch åt vi hemma i stugan för att minimera kontakt med andra människor nu i coronatider.
Utsikt över Storhogna från Solsidan.
Stugan i sig var egentligen lite för stor för oss fyra, som samtliga hade möjlighet att få varsin dubbelsäng i eget rum … Men det var gott om plats vilket alltid är härligt när en reser med barn, särskilt eftersom det var ganska kallt under vår vecka och vi därmed behövde in och tina upp oss emellanåt. Bastu och braskamin var givna höjdpunkter, liksom utsikten över hela Storhogna och bort mot Vemdalsskalet.
Sammanfattningsvis är vi alltså otroligt nöjda med vår vecka i Storhogna och kan varmt rekommendera en resa dit. Ska jag nämna någon nackdel är det möjligen att liftarna här stänger redan klockan 15, åtminstone denna tid på året, medan de i Klövsjö håller öppet till 17. Detta hade varit helt fint om bara förbindelseliften mellan områdena hade hållt samma tid. Nu gällde det att passa Solliften för att ta sig över före 15 när den stänger och därmed få två nya fräscha åktimmar, problemet är bara att en även gärna vill nyttja den för att ta sig tillbaka till Storhogna sen eftersom det finns en platå uppe på toppen som inte riktigt lutar åt något håll. Det fick bli en kort kvällspromenad på några hundra meter istället, klart värt det, och jag tror definitivt att det kommer bli fler skidsemestrar i Storhogna för vår del!
Happy days i Storhogna!
Snabbfakta Storhogna på vintern
Vad: Storhogna ligger i Vemdalsfjällen och ingår i samma liftkort som Klövsjö, Vemdalsskalet och Björnrike.
Hitta hit: Från centrala Stockholm tar det ca 5,5-6 timmar att köra (utan paus). Det går också att åka nattåg hit på helgen under högsäsong, tåget stannar då i Röjan varifrån du sen tar bussen Snöpendeln vidare sista 15-20 minuterna till Storhogna. Mer om tåget på Vemdalen.se.
För vem: Alla som uppskattar relativt lugn i fjällen vintertid och inte är ute efter den häftigaste utförsåkningen – perfekt för familjer med mindre barn. Längdspåren här är fantastiska och leder i många fall rakt ut på kalfjället.
Övrigt: Rekommenderar att boka skidskola med Storhogna Högfjällshotell. Väldigt fin service i deras sportbutik också, nästa gång kommer vi fixa vår utrustning där (även om det på intet vis var något fel på Skistars uthyrning).
Paradiset naturreservat ligger i Huddinge söder om Stockholm, och jag har länge varit sugen på att åka dit tillsammans med barnen. Idag, på självaste kanelbullens dag, var det äntligen dags, och vi fick en fin höstdag tillsammans i Paradiset där vi gav oss i kast med den fina Tornbergsslingan.
Paradisets naturreservat, Huddinge.
När vi vaknade imorse smattrade regnet mot fönstret, men bestämde oss ändå för att fullfölja vår plan att spendera söndagen i skogen. De senaste helgerna har varit fullspäckade med fotbollsträningar, Mulleträffar och ledarutbildning med Friluftsfrämjandet, och det var därför riktigt länge sen vi hade en heldag ”ledigt” tillsammans hela familjen. Vi funderade på om vi skulle damma av någon av våra favoriter och åka till Lida eller Tyresta Nationalpark, men alla var sugna på något nytt.
Paradiset naturreservat har jag fått en hel del tips om, från flera oberoende håll, och det var därför ett enkelt beslut att istället styra mot Hanvedens skogsområde i Huddinge/Haninge där Paradiset och flera andra naturreservat ligger. Vi packade ner lunch, stormkök och för dagen obligatoriska kanelbullar från lokala bageriet, och gav oss iväg direkt efter frukost.
Torpet Paradiset.
Vandringsleder i Paradiset
Det lilla torpet som också heter Paradiset är en bra startpunkt för vandring i området. Det finns flera fina vandringsleder att välja på, bland börjar/slutar Sörmlandsledens etapp 5 och 6 här. Vi hade dock siktet inställt på ett utsiktstorn som finns beläget inne i skogen, nära Stockholms högsta punkt på 111 meter över havet, och valde därför att gå den tur som heter Tornbergsslingan.
Tornbergsslingan går genom riktigt fin skog och över berghällar, och är markerad med grönvita fyrkanter. Strängt taget går den inte i Paradiset utan i Tornbergets naturreservat, men det kan ju verkligen göra sak samma. Efter någon kilometer delar sig stigen, och det går att gå turen både med- och motsols. Vi valde att ta till höger och därmed tillryggalägga den längre sträckan (ca 3,5 kilometer) fram till utkikstornet först, mest för att vi vet att orken kan avta på hemvägen om det är för lång väg kvar efter huvudattraktionen. Totalt är Tornbergsslingan 6 kilometer, och när vi var framme vid tornet hade vi alltså ungefär 2,5 kilometer kvar att avverka.
Det visade sig dock gå hur bra som helst. Killarna var riktigt pigga idag och det märktes att de precis som vi längtat efter en ordentlig tur i skogen. Det fanns dessutom otroliga mängder blåbär kvar i ätbart skick längs vägen, så tillgången på snacks var obegränsad. Och vilken superfin skog vi hade runt oss! Något jag brukar störa mig på i skogarna runt Stockholm är att trafiken nästan alltid hörs, men här var det enbart vinden som susade i träden. Otroligt rofyllt. Vi mötte dessutom bara en handfull sällskap på de fyra timmar vi var ute, varav nästan alla vid utkikstornet, så lugnet var verkligen totalt.
Fina miljöer på Tornbergsslingan i Paradiset naturreservat.
Tornbergets utkikstorn – höjdpunkten på Tornbergsslingan
Efter någon timmes vandring var vi framme vid Tornbergets utkikstorn. Tornet ligger alltså i direkt anslutning till Stockholms högsta punkt, och 360-vyn som mötte oss när vi klättrat upp för alla trappstegen var helt fantastisk. Nu var det en disig dag, men det gick ändå att urskilja flera av de landmärken som finns utmarkerade uppe i tornet och vi blev kvar en lång stund och kikade på utsikten. Skogen breder verkligen ut sig åt alla håll, och det kändes nästan overkligt att tänka sig att Sveriges huvudstad ligger bara 30 minuters körning därifrån.
Tornbergets utkikstorn.
Nedanför utkikstornet fanns ett par bord utställda, och vi passade på att laga vår lunch och ta rast en stund innan vi påbörjade vandringen tillbaka. Lite längre fram blev det stopp för kaffe, kanelbullar och lek, och alla fyra var riktigt nöjda med turen. Det var en fin vandring att göra tillsammans med barnen, med många roliga broar och spänger att springa och hoppa på, och stundtals riktig trollskog runtomkring. Rekommenderas varmt!
Det finns som sagt andra intressanta leder i området också, så det kommer absolut bli fler besök i Paradisets naturreservat för oss framöver. Bland annat såg vi en stig vid namn ”Sameslingan”, 5 km lång, som passerar invid två olika sjöar och har flera grillplatser längs vägen – sådant är alltid uppskattat, så den ser vi till att sikta vi in oss på nästa gång vi åker till Paradiset.
I Paradisets naturreservat finns massor att upptäcka tillsammans med barnen – spänger att springa på, små berg att bestiga och gott om blåbär att plocka så sent som i början av oktober 2020.
Snabbfakta Paradiset naturreservat
Vad: Paradiset naturreservat ligger i skogsområdet Hanveden i Huddinge, och här finns flera fina leder att vandra. Området har fått sitt namn från torpet Paradiset som ligger precis där flera av vandringslederna börjar.
Hitta hit & parkera: Från centrala Stockholm tar det ca 30 minuter att köra till Paradiset. Det går att parkera på olika ställen, men en bra utgångspunkt är att ställa bilen (gratis) vid ovan nämnda torp som numera är raststuga och håller öppet för försäljning av t ex kaffe på söndagar.
För vem: Här finns fina vandringsleder som passar många, både med och utan barn. Det går inte att köra barnvagn så ta med sele eller bärstol till de yngsta.
Övrigt: Utedass och möjlighet att fylla på dricksvatten finns i anslutning till raststugan, där det också finns kartor att hämta (finns även utanför i anslutning till informationstavlor om naturreservatet).
Mer info om Paradiset: Finns hos Naturkartan, Länsstyrelsen och hos föreningen Paradiset-Hanvedens vänner. Den sistnämnda webbplatsen är inte direkt mobilanpassad och har ett gäng år på nacken, men där finns detaljerad information om de olika lederna vilket vi tyckte var väldigt användbart.
Det senaste året har våra barn varit med i Skogsmulle ute i Ursvik i Solna/Sundbyberg. Det har varit mysiga stunder där vi tillsammans med andra familjer upptäckt sånt som är roligt att göra i naturen, och den här hösten har jag bestämt mig att gå in som ledare. Här berättar jag lite om varför, och om vad jag uppskattar med just Friluftfrämjandet som organisation.
Att vi älskar att vara ute i naturen i med barnen är ju ingen hemlighet, men faktum är att det inte var någon självklarhet för oss bara för några år sedan. Jag växte själv upp med skogen som granne, så att vistas där har alltid känts naturligt, men med små barn och boende ganska centralt i Stockholm har skogen inte alltid känts så lättillgänglig. Parker och grönområden absolut, men inte den där ”riktiga” skogen liksom.
När det väl hade slagit mig att vi nog borde anstränga oss lite för att faktiskt komma ut i skogen visste jag faktiskt inte var vi skulle börja någonstans. Vilken skog skulle vi välja då? Skulle jag bara googla ”skogar stockholm” och sätta igång? Jag tror faktiskt att det var ungefär så vi gjorde. En av våra första skogsutflykter gick till älskade Tyresta Nationalpark, dit vi återvänt många gånger sen dess, och sen var vi liksom igång och kunde inte få nog.
Men tanken dröjde sig kvar om att det kanske finns fler som känner likadant. Om jag, som är uppväxt med Skogsmulle, Friluftsfrämjandet och naturen runt knuten kunde känna tveksamhet inför hur en vistas med barn i skogen (och inte minst, vart en ska åka), kanske det finns andra som upplever detsamma.
För något år sedan lät vi också våra barn börja i Skogsmulle ute i Ursvik här i Solna/Sundbyberg där vi bor. Till en början kändes det nästan lite onödigt, vi visste ju redan att vi älskade att vara i skogen och behövde egentligen inte göra det i organiserad form för att komma ut. Men vi testade, och snart började vi uppskatta aktiviteten i all sin enkelhet, och barnen tyckte såklart det var kul att vara i skogen tillsammans med andra jämnåriga.
Och så i somras fick jag frågan av ledaren för vår grupp om inte jag kunde tänka mig att bli ledare jag också, och det kändes plötsligt som alldeles rätt sak att göra. Om jag kan få vara med och göra skogen och naturen lite mer tillgänglig, om så bara för en enda familj till, så är det värt det. Jag ser ju hur bra Love och Valter mår av att vistas i naturen, och jag vill väldigt gärna vara med och bidra till att fler barn får upptäcka allt som är roligt i skogen. Det tror jag är en superviktig del i att få fler att värna om naturen och miljön även senare i livet.
Så, jag anmälde mig till Friluftsfrämjandets barnledarutbildning ”Skogsmulle och skogens värld”, som jag nu har avslutat efter några intensiva utbildningsdagar ute vid Väsby gård i Sollentuna. Vi har sjungit, spelat teater och lagat mat utomhus i flera dagar, och många gånger har jag minst sagt fått steppa ut ur min comfort zone. Men det har varit så kul, och jag längtar efter att få omsätta allt jag tagit till mig tillsammans med barngruppen nu i höst.
Ledarutbildningen var otroligt proffsig och hölls av briljanta Karin och Lenita ute på Sollentuna Naturskola/Väsby gård ute på Järvafältet.
Något jag verkligen uppskattar med just de här barnaktiviteterna (Skogsknopp, Skogsknytte och Skogsmulle) hos Friluftsfrämjandet är att de är så ”enkla” och okomplicerade, och kanske framför allt — helt utan tävlingsmoment. Lekarna som lärdes ut går enbart ut på att ha roligt, väcka spänning och nyfikenhet samt att upptäcka naturen, inte på att kora en vinnare i slutet. Det kanske låter präktigt, men jag tycker det är en o t r o l i g t skön balans till mycket annat i barnens tillvaro som går ut på att vinna eller att prestera. Och inte bara i barnens tillvaro förresten, nästan hela samhället bygger ju på vinst eller prestation i någon form.
Jag är så glad att jag får chansen att leda den här typen av aktiviteter framåt nu, och hoppas att det blir lika bra som det känns just nu! 🙂 Låt äventyret börja!
Om du själv blir sugen på att bli ledare inom Friluftsfrämjandet eller vill läsa mer om utbildningen jag gick finns det förstås massor av info på Friluftsfrämjandets webbplats. Där finns också information om alla olika barnaktiviteter som finns, t ex Skogsmulle/Familjemulle som våra barn går i och som jag kommer att vara ledare för.
Idre fjäll är en destination som verkligen lever även när det är sommar. Vi åkte hit en helg i juli 2020 och upptäckte att det fanns massor att göra, inte minst för den som reser hit med barn.
Stentorn på toppen av Idre Fjäll.
Vi hade egentligen inte tänkt stanna till i Idre under fjällsemestern denna sommar, utan hade bokat vistelser i Sälen och Vemdalen. Men när bytesdagarna på de bägge stugorna inte riktigt matchade och vi fick två dagar över valde vi att spendera dem i Idre fjäll, och det ångrar vi verkligen inte! Jag har tidigare besökt Idre på vintern men aldrig varit här på sommaren, och Idre visade sig vara minst lika härligt under den ”varma” årstiden.
Eftersom vi bara skulle stanna två nätter valde vi att boka in oss på Pernilla Wiberg hotell där vi slapp bädda och städa stuga. Det är väl i ärlighetens namn inte helt praktiskt att bo på hotell när en ska göra dagsturer och behöver fixa med matsäck, men vi klämde in de matvaror som kommit med från vistelsen i Sälen i den lilla minibaren och lagade lunch ute på stormköket så det ordnade sig fint ändå.
Första dagen tog vi liften Väst 6:an upp till toppen för att få lite överblick, och bjöds på magisk utsikt över berg och fjäll i när och fjärran. Extra kul var det att se Sälenfjällen skymta i horisonten eftersom vi just kom därifrån och var uppe på Östfjället så sent som dagen innan. Sen blev det lunch på restaurang Toppstugan där de fixade en riktigt bra pokébowl med svamp till mig – den borde definitivt in permanent på menyn för att utöka de vegetariska alternativen däruppe.
Uppe på Idre-toppen (när vädret är klart) har en också riktigt fin utsikt över Nipfjället och Städjan, de båda fjällen som är två stora kännemärken för området samt också föremål för lördagens kommande aktivitet under vår helg i Idre. Det fanns även gott om renar uppe på toppen, och det gäller förresten hela området – när vi körde in bilen på parkeringen till Pernilla Wiberg hotell stod det tre renar och välkomnade oss, självklart till barnens stora förtjusning.
Utsikt från Idre Fjäll mot Städjan och Nipfjället. Välkomstkommité bestående av renar utanför Pernilla Wiberg Hotell.
Fredagseftermiddagen och -kvällen ägnade vi sedan åt att upptäcka de centrala delarna av Idre Fjäll. Vi hängde runt aktivitetscentret där det till Loves stora förtjusning också fanns en fotbollsplan, och provade den nya lekparken som byggts precis nedanför fäboden på Idre fjäll. Den var riktigt fin och lagom utmanande för våra barn som var 4 och 6 år vid besöket. Framåt kvällen köpte vi med oss pizza från restaurang Timmerkojan och åt på hotellrummet, innan det blev bad och bastu i hotellet spaavdelning där det finns både bubbelpool och en iskall pool som killarna älskade att härja i …
Maskoten Askes lekpark, Idre Fjäll.
På lördagen var vi tidigt uppe för att försöka undvika folkmassorna (och med dem covid 19-smittan) på frukostbuffén, men antingen hade fler tänkt likadant eller så frekventerades PW Hotell denna helg (alltid?) av extremt morgonpigga individer. Vi lyckades i alla fall få i oss lite frukost innan vi gav oss ut mot dagens första mål – att bestiga Lillnipen uppe på Nipfjället, en härlig vandring med mycket fjäll för liten ansträngning, det går nämligen att ta bilen upp längs Sveriges högst belägna väg och parkera bara någon kilometer från den närmaste toppen.
Vi hade en riktigt härlig förmiddag uppe på Nipfjället. Efteråt valde vi sedan att styra bilen mot Burusjön, en fin liten fjällsjö vid foten av Nipfjället där det bland annat går att paddla kanot och hyra roddbåt (boka via Idre Fjäll och hämta paddlar och flytvästar innan du ger dig bort till sjön – kanoterna ligger redan på plats). Vi slog läger vid vattnet och lagade vår lunch medan barnen kastade några hundratal stenar i vattnet, hur mysigt som helst. Längs sjön finns flera raststugor och iordningställda grillplatser så det är absolut möjligt att hitta sitt eget ställe. Tyvärr var det inte badväder utan snarare skalkläder som gällde den här dagen, men när det är varmt kan jag tänka mig att det är poppis med bad i sjön – det finns en lång fin sandstrand i sjöns södra ände, och vattnet är klart och långgrunt.
Fina Burusjön.
Tillbaka på Idre Fjäll senare på eftermiddagen blev det en familjematch i minigolf, innan vi avslutade med mer fotboll, mer bad i bubbelpoolen samt middag på hotellet.
Det finns så mycket mer vi vill göra i och runt Idre fjäll på sommaren. Många aktiviteter kan bokas via Idre Fjälls hemsida, och nästa gång är vi sugna på att testa bland annat höghöjdsbanan – den lägsta banan passar nämligen redan från 4 år, så även Valter hade kunnat få testa på den i år om vi bara hade förbokat hemifrån. Det finns också flera roliga mountainbikebanor för hela familjen, också det sparar vi till nästa år. På återseende då, Idre!
Fikapaus vid fäboden på i Idre Fjäll.
Snabbfakta, Idre Fjäll på sommaren
Hitta hit: Ca 5-6 timmar med bil från Stockholm med omnejd.
Boende: Massor av stugor kan bokas via Idre Fjälls hemsida, men självklart kan du också boka stuga privat. Vi valde denna gång att bo på Pernilla Wiberg Hotell som ligger centralt i området. Det är ett hotell av standardklass med ganska oinspirerande rum (åtminstone familjerummet vi bokade), ska du stanna längre än ett par nätter är det absolut värt att boka med balkong och utsikt över dalen. Frukosten var godkänd men inte mycket mer än så. Fin spaavdelning med varm och kall pool, bastu och ångbastu. Vi kommer definitivt att boka stuga istället för att få friheten att laga mat och sköta sig själv, men denna korta vistelse övervägde fördelarna med att bo på hotell.
Att göra: Cykling och vandring är självklara aktiviteter, men Idre Fjäll har också ett stort utbud av äventyr att ägna sig åt. Från ovan nämnda höghöjdsbana till paddling, organiserade vandringar och forsränning. Centralt i området finns också ett aktivitetsscenter där du bland annat kan klättra klättervägg och spela minigolf samt bada i pool både inomhus och utomhus. Liften Väst 6:an håller öppet vissa veckor under sommaren och funkar både med och utan cykel. Fin nybyggd lekpark finns och passar även lite större barn.
Annat som är bra att veta: Affär finns såväl uppe vid Idre Fjäll samt nere i Idre by. Affären i byn är helt klart mest välsorterad. Flera restauranger är öppna sommartid, även om ingen av dem direkt golvade oss med fantastisk mat. Bäst var nog pokébowlen uppe på restaurang Utsikten.
För vem? Alla som vill ha en aktiv sommarsemester, inte är så väderkänsliga och som inte vill spendera alltför många timmar i bil på väg upp till fjällen.
Efter vår vecka i Sälen åkte vi vidare mot både Idre och Vemdalsskalet. Här kommer fjällsemesterns andra rapportfokuserad på dessa resmål.
Veckans tävling: När medierna rapporterar om mycket folk och fulla parkeringar runt om i fjällen så kickar tävlingsinstinkten in — nu gäller det att vara först på plats av ren princip. Det triggar igång oss båda lite extra, och barnen åker med av bara farten.
Parkeringen vid Städjan/Nipfjället, Idre. Här var det fullt någon halvtimme senare.
Veckans uppvaknande: Majoriteten av gästerna på Pernilla Wiberg Hotell i Idre fjäll var riktiga hurtbullar. Att släntra in på frukosten i samband med öppning brukar i vanliga fall innebära lugn och ro samt en känsla av inre tillfredsställelse. Men icke här i Idre, folk verkade generellt redan vara ombytta, duschade och klara efter morgonlöpningen, och intog buffén som något slags second breakfast.
Veckans ”hur är det möjligt?”: Hur någon kan misslyckas med att koka ägg till en frukost på ett hotell är för mig en gåta.
Veckans fotograf: Den äldre, som tog den fantastiska bilden på oss och som visar intresse för fotografering överlag.
En av väldigt få bilder där vi båda syns.
Veckans skylt: Fanns utanför Vemdalsskalets torg, och den behövdes verkligen, även om stängslet kanske gjorde gjorde mer nytta än själva skylten.
Renarna stod bokstavligen och hängde vid staketet ibland.
Veckans mest efterlysta: Tvättmaskin. Trots upprepade försök till kontakt och bearbetning av Destination Vemdalen, Vargens camping samt byalaget i Vemhån förblev våra kläder otvättade.
Veckans bil: På Vemdalsskalets Torg fanns en massa leksaker för barn i olika åldrar, och trampbilarna var av högsta klass.
Trampbilarna på Skalets torg var oerhört uppskattade.
Veckans matlagning: Stormköket från tidigt åttiotal(?) levererar fortsatt på topp. Tack svärföräldrarna för lånet.
Håller än, även om vi överväger att investera i ny stekpanna.
Veckans robotförsvar: Antalet robotgräsklippare i Hede måste vara högst i Sverige per capita. Mer eller mindre varje hus hade ett och i Hede bor ”man” generellt i hus.
Veckans Moderna Museum: Vi besökte Hede Byloppis som var utspridd hemma hos invånarna. Självklart ville barnen gå hem till prick alla, oavsett om de deltog i loppisen eller ej, och framför allt gå in hos folk som hade äldre byggnader på sin tomt, vilka de krävde att få undersöka.
Veckans legend: Den gamla Amazonen som stod vid Nipfjällets parkering. En riktig hjälte som är sällsynt på vägarna numera. Dessutom var den på plats före oss.
Ratt i bakelit?
Veckans hare: Den yngre, som alltid är steget före när det handlar om grenen ”utförslöpning från bestigna toppar”. Jag har fullt upp med att hänga med i tempot.
Veckans törst: Så fort en ”jokk” eller någon form av rinnande vatten dyker upp så ska båda barnen sörpla i sig.
Veckans återvinningsstation: Fortsättning på förra veckans tema. Denna syntes till i Klövsjö. Undrar hur ofta den töms?
Dags för tömning snart?
Veckans trappa: Stentrapporna vid Fettjeåfallet i Klövsjö, byggda av nepalesiska sherpas med unik kompetens på området.
Veckans öl: OxN Lager på Vargranstugan, 900 möh i Vemdalen, satt helt perfekt. Serverad av trevlig personal och tillsammans med en väldigt god lunch.
Tack för att ni läste, hörs igen till nästa rapport som blir den sista för denna gång.
Sälen på sommaren, kan det verkligen vara något? Den frågan ställde vi oss också för ett par år sen, och sedan dess har vi spenderat ett antal veckor i Sälen, både sommar-19 och sommar-20. Det har varit härliga vistelser med massor av uteliv, och en perfekt start på vår ambition att börja introducera barnen till att vandra i fjällen. För dig som funderar på att testa en sommar i Sälen kan vi bara säga – kör!
I det här inlägget har vi samlat våra bästa tips för dig som är sugen på Sälen sommartid. Missa inte att även kika in på vår destinationssida för Sälen där du hittar alla inlägg från sommar-Sälen samlade!
Vi har varit i Sälen två somrar i rad. Första sommaren, 2019, planerade vi att stanna en vecka, men trivdes så bra att vi bestämde oss för att förlänga vistelsen med ytterligare några dagar och blev kvar i 10 dagar totalt. När det var dags att planera sommarsemestern 2020 stod Sälen överst på barnens önskelista över ställen att åka till, så vi bestämde oss för att boka in en vecka då också. Vi ångrade oss inte. Här kommer svar på lite vanliga frågor vi brukar få om att semestra i Sälen sommartid.
Magiska vyer i Sälen sommaren 2020. Här på tur upp på Hundfjället.
Var bor en bäst med barn i Sälen när det är sommar?
En stor fördel med Sälen och övriga orter i fjällen är att de är dimensionerade för att rymma halva Stockholms och resten av mellansveriges befolkning under vecka nio, och även om jag är övertygad om att sommarsemester i svenska fjällen kommer bli allt vanligare (det har ju inte minst sommaren 2020 varit ett tydligt exempel på), kommer det nog aldrig bli så populärt som under sportlovsveckorna på vintern.
Därmed finns det ett överskott av boenden i fjällen sommartid, vilket gör att priserna blir därefter. Det går att hitta riktigt fina stugor till priser från runt 3-4 000 kronor och uppåt. Enklast tycker vi det är att boka via Blocket eller AirBnB (upplever att priserna på Blocket generellt är något lägre då AirBnBs prissättning bygger på dygnspris, men det varierar såklart). Även Stugnet och Stugknuten är platser där det går att hitta boende, vi har bokat via alla ovan nämnda med gott resultat.
I just Sälen har vi dock tillgång till en stuga på Gusjösätern mittemot östra Tandådalen via ett tidigare jobb, och har därför valt att bo där. Själva Tandådalen har ingen verksamhet igång under sommaren förutom Hemköp och pizzeria, men det är lugnt och fridfullt och naturen är ju som bekant alltid öppen! 🙂 I Hundfjället är trollen i Trollskogen vakna även sommartid, och nytt för sommar 2020 var att också Fompes träkolsgrill höll öppet där.
Vill du bo nära händelsernas centrum bör du dock istället satsa på Lindvallen. Här brukar restaurangen Gustav Bar & Grill hålla öppet, liksom Gustavliften, och borta vid Experium finns det också restauranger och butiker som brukar vara öppna under sommaren. Sommaren 2019 hade vi en riktigt fin dag i Experiums äventyrsbad, men på grund av Corona höll det stängt sommaren 2020. Håll koll på Skistars hemsida för senaste information om vad som är öppet när du ska till Sälen.
Eftersom vi har velat uppleva flera olika delar av Sälenfjällen har vi i alla fall trivts väldigt bra i vår stuga i Tandådalen, det tar aldrig mer än 20 minuter att köra någonstans ändå, och lugnet runtomkring är som sagt helt fantastiskt. Avgör själv vad som är viktigast för dig, att ha nära till aktiviteter eller att uppleva lugnet. Skulle säga att priserna generellt verkar högre runt Lindvallen, medan det går att komma undan med riktigt låga priser längre bort.
Vad finns att göra med barn i Sälen på sommaren?
Det finns massor av roliga aktiviteter och äventyr att ägna sig åt i Sälen när det är sommar! Vandring brukar vara vår huvudsyssla när vi är i Sälen och det finns flera riktigt fina rutter som passar utmärkt med barn. Jag har satt ihop ett inlägg med tips på 6 olika aktiviteter att göra med barn, men det finns såklart mycket mer än dessa aktiviteter. För den som är intresserad av cykling har Skistar massa bra info. Valter, vår yngsta, har precis lärt sig cykla, och i somras testade vi att hyra mountainbikes i Tänndalen. Vi skulle gärna testa på att göra det tillsammans med kidsen även i Sälen, kanske nästa sommar eller redan på kommande höstlov.
Det finns också ett par lekplatser i Sälen som våra barn gillar och som det kan vara skönt att variera naturupplevelserna med. I Lindvallen har vi spenderat en hel del tid både i Valles värld och på den lite större lekplatsen som ligger nära Skistar Lodge. Även i Hundfjället finns en lekplats med stor klätterställning som faktiskt var lite utmanande och därmed rolig även nu i sommar när Love var 6 år. I Lindvallen finns också fäbod med djur.
Allra bäst trivs dock våra barn när de bara får vara i naturen och greja med pinnar, stenar, bäckar och annat, och framför allt – när vi vuxna tar oss tid att upptäcka naturen tillsammans med dem.
Vad bör vi packa för en semester i Sälen sommartid?
Den korta versionen – kläder för alla väder. Den långa versionen – packa i princip alla sorters kläder familjen använder under hela året, bortsett möjligtvis från snöskor och skidutrustning. Under våra sommarveckor i Sälen har vi haft alla väder från snöblandat regn och +5 grader till +25 och strålande sol. Att vandra i fjällen och frysa kommer verkligen ingen att gilla, så släpp tanken på att det kanske är juli och packa ner både mössa och fingervantar i dagryggsäcken. Ta förresten även med badkläder, för det kan också hända att barnen plötsligt kräver att få ta ett dopp i närmaste fjällbäck om vädret slår om och blir varmt. Tro mig, jag talar av erfarenhet av båda scenarior.
Sammanfattningsvis. Vi älskar Sälen, våra barn älskar Sälen, och det är väldigt hög sannolikhet att även framtida somrar kommer att innehålla vistelser i Sälen! 🙂 Hoppas du har hittat information som du kan ha nytta av, och undrar du över något är det bara att ösa på i kommentarsfältet nedan.
