Efter vår vecka i Sälen åkte vi vidare mot både Idre och Vemdalsskalet. Här kommer fjällsemesterns andra rapport fokuserad på dessa resmål.

Veckans tävling: När medierna rapporterar om mycket folk och fulla parkeringar runt om i fjällen så kickar tävlingsinstinkten in — nu gäller det att vara först på plats av ren princip. Det triggar igång oss båda lite extra, och barnen åker med av bara farten.

Parkeringen vid Städjan/Nipfjället, Idre. Här var det fullt någon halvtimme senare.

Veckans uppvaknande: Majoriteten av gästerna på Pernilla Wiberg Hotell i Idre fjäll var riktiga hurtbullar. Att släntra in på frukosten i samband med öppning brukar i vanliga fall innebära lugn och ro samt en känsla av inre tillfredsställelse. Men icke här i Idre, folk verkade generellt redan vara ombytta, duschade och klara efter morgonlöpningen, och intog buffén som något slags second breakfast.

Veckans ”hur är det möjligt?”: Hur någon kan misslyckas med att koka ägg till en frukost på ett hotell är för mig en gåta.

Veckans fotograf: Den äldre, som tog den fantastiska bilden på oss och som visar intresse för fotografering överlag.

En av väldigt få bilder där vi båda syns.

Veckans skylt: Fanns utanför Vemdalsskalets torg, och den behövdes verkligen, även om stängslet kanske gjorde gjorde mer nytta än själva skylten.

Renarna stod bokstavligen och hängde vid staketet ibland.

Veckans mest efterlysta: Tvättmaskin. Trots upprepade försök till kontakt och bearbetning av Destination Vemdalen, Vargens camping samt byalaget i Vemhån förblev våra kläder otvättade.

Veckans bil: På Vemdalsskalets Torg fanns en massa leksaker för barn i olika åldrar, och trampbilarna var av högsta klass.

Trampbilarna på Skalets torg var oerhört uppskattade.

Veckans matlagning: Stormköket från tidigt åttiotal(?) levererar fortsatt på topp. Tack svärföräldrarna för lånet.

Håller än, även om vi överväger att investera i ny stekpanna.

Veckans robotförsvar: Antalet robotgräsklippare i Hede måste vara högst i Sverige per capita. Mer eller mindre varje hus hade ett och i Hede bor ”man” generellt i hus.

Veckans Moderna Museum: Vi besökte Hede Byloppis som var utspridd hemma hos invånarna. Självklart ville barnen gå hem till prick alla, oavsett om de deltog i loppisen eller ej, och framför allt gå in hos folk som hade äldre byggnader på sin tomt, vilka de krävde att få undersöka.

Veckans legend: Den gamla Amazonen som stod vid Nipfjällets parkering. En riktig hjälte som är sällsynt på vägarna numera. Dessutom var den på plats före oss.

Ratt i bakelit?

Veckans hare: Den yngre, som alltid är steget före när det handlar om grenen ”utförslöpning från bestigna toppar”. Jag har fullt upp med att hänga med i tempot.

Veckans törst: Så fort en ”jokk” eller någon form av rinnande vatten dyker upp så ska båda barnen sörpla i sig.

Veckans återvinningsstation: Fortsättning på förra veckans tema. Denna syntes till i Klövsjö. Undrar hur ofta den töms?

Dags för tömning snart?

Veckans trappa: Stentrapporna vid Fettjeåfallet i Klövsjö, byggda av nepalesiska sherpas med unik kompetens på området.

Veckans öl: OxN Lager på Vargranstugan, 900 möh i Vemdalen, satt helt perfekt. Serverad av trevlig personal och tillsammans med en väldigt god lunch.

Tack för att ni läste, hörs igen till nästa rapport som blir den sista för denna gång.

//Petri