Om vandring, friluftsliv och att resa med barn.

Tack för allt, Koh Samet!

Det har blivit dags för oss att lämna vår första anhalt Koh Samet och bege oss ut på nya äventyr. Just nu sitter vi på ett varmt café i inte så charmiga Ban Phe och väntar på “Din vän i Bangkok” aka en taxifirma som erbjuder bilbarnstolar med svensk standard. Vi försöker vidta lite västerländska säkerhetsåtgärder där det går, och med tre timmar framför oss på motorväg i eftermiddagsrusningen in mot Bangkok, känns det lite mer fridsamt i själen att veta att barnen sitter någorlunda säkert.

Vi hade några fina avslutande dagar på Koh Samet, och jag kan faktiskt inte nog lovorda denna lilla ö som jag i stort sett inte hade några som helst förväntningar på eftersom de omdömen jag läst innan varit så otroligt blandade. Det tog någon dag att få grepp om ön eftersom huvudstranden Hat Sai Kaew drar ner första intrycket något så kopiöst, men så fort vi hade letat oss därifrån började vi inse vilket resmålsfynd vi gjort. Jag misstänker starkt att de som inte gillar Samet inte hittat så mycket längre söderut än de stora turistmassorna som kommer över dagen — men vad vet jag, en har ju så otroligt olika preferenser.

Nu har vi långt ifrån upplevt hela ön (och bara det känns som en fördel, kul att ha mer att upptäcka om vi kommer tillbaka), men vi gillade nästan alla de stränder vi besökte förutom Hat Sai Kaew. Ända ned till åtminstone Ao Wong Duan (kanske ännu längre, oprövad mark) kan du dessutom promenera på små skogsstigar med ett tiotal minuter mellan varje strand. Det var inget vi räknade med skulle funka med barnen (vi hade ingen aning om svårighetsnivån på sträckorna), men det visade sig gå hur bra som helst med både kids och oss själva, samtliga iförda flipflops dessutom. Oklart hur ormbeståndet är på ön dock, det kändes som gynnsam miljö för såna men vi såg i alla fall inte till några. Vill du inte hyra vespa (vi skippade det) når du enkelt stränderna längre söderut med songthaew/flaktaxi på småvägar i 5-15 min. Förhandla om tur och retur direkt så kommer du ner i pris, och ta numret till chauffören så kan du själv välja när du vill hem igen på eftermiddagen.

Kul är också att stränderna har lite olika profil, och på många av dem (t ex Ao Nuan, delar av Ao Cho och Ao Wai) delade vi oftast inte stranden med mer än några få ytterligare sällskap. Ao Phai, stranden där vårt hotell låg, uppskattades mycket av barnen eftersom det där nästan alltid fanns nya kompisar att leka med. (Det bor många skandinaviska gäster på både Samed Villa och hotellen bredvid, så vill du känna dig unik som svensk är det inte här du ska hänga.)

Det finns små enkla strandrestauranger på nästan alla stränderna och på andra är det bara att knalla in och luncha på den resort som finns. Vi åt riktigt bra mat på flera ställen, bland höjdpunkterna fanns tofu med holy basil på Jep’s Bungalows, smoothiebowls och quinoasallad på Seaddict’s samt i princip all mat på Samed Villa där t o m pizzorna var bra. Inne i byn hittade vi sjukt god mat på mysiga lilla Banana’s som jag tror ligger i välförtjänt topp på Tripadvisor, och på flera små lokala ställen längs huvudgatan som jag inte ens vet om de har namn. 

Fina Koh Samet, vi kommer så väldigt gärna tillbaka framöver! Ön känns dessutom optimal för de tillfällen då en inte har tre månaders ledighet att laborera med. Flyger du med Thai Airways kl. 13.30 från Arlanda sitter du med god marginal och käkar lunch med fötterna i sanden dagen efter. Taxin från BKK Suvarnabhumi till färjeläget i Ban Phe tar 2-3 timmar (stor bra väg med mitträcke hela vägen, jag provkörde den i Google Streetview innan vi åkte ;), sen hoppar du på en slow boat och glider över till Samet på 20-30 minuter. Många av resorterna erbjuder också upphämtning med speedboat i Ban Phe, men det är inte lika charmigt som att dela transport med matleveranser och lokalbefolkning, och dessutom känns det skönt att inte bidra till den hysteri av speedboats som råder kring ön. Tycker vi. 

Nu väntar några dagar i Bangkok, och vi är peppade på att variera strandlivet med första storstadsvistelsen på den här resan. Hörs därifrån!

Fina stranden Ao Cho.
Ao Hin Khok, stranden mellan Hat Sai Kaew och Ao Pai.
Okej, det blev inte alltid bra. En av stränderna på södra ön var ingen höjdare — taxin, kom tillbaka!
… men det finns å andra sidan sämre ställen att invänta taxi på. Tack vare felvalet av strand fick vi möjlighet att uppleva en av utsiktsplatserna på ön, med spektakulär utsikt över havet.
Where to next? 
Expedition Robinson på Ao Cho (dock utan utröstning).
In bland fyrhjulingar utan hjul, cementpåsar och diverse annat bråte så finns där minsann alltid en väg till nästa strand!
”Hunden, det var våran boll!”
”Kan vi se när de sprutar eld ikväll också?”
Hejdå Koh Samet! 
Väntar på taxi i Ban Phe. 

2 kommentarer

  1. Johanna Neander

    Grymma inlägg, jättekul att läsa! Kan en få önska bild på er packning i något kommande inlägg? ☺️

    • Anna

      Tack Johanna! ? Ska definitivt se till att dokumentera packningen framöver!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

© 2021 Resa med kids.

Tema av Anders NorenUpp ↑