Om vandring, friluftsliv och att resa med barn.

Etikett: Petris veckorapport (Sida 2 av 2)

Petris veckorapport, alla inlägg

När vi åker på lite längre resor hör det till traditionen att Petri skriver veckorapport varje vecka. Här hittar du alla dessa inlägg, Mycket nöje! :)

Petris veckorapport #8


Efter en försening av förra veckans rapport så kommer här nu ytterligare en för att återgå till ordinarie schema. Allt för att göra trogna läsare nöjda. Jag vill också passa på att tacka för alla positiva kommentarer som kommer in på olika sätt.

Veckans återkoppling på förra rapporten:

— Det var Valter som fick Barbieklistermärkena, helt rätt Siw!

— Och på allmän begäran: En banan öppnas självklart uppe för att man sedan enkelt kan greppa den nere i hållaren som det är tänkt. Se bild nedan.

Veckans fråga: Det rapporteras om en uppstramning av rökförbudet i Thailand. Undrar hur de politiska diskussionerna går kring andra saker som kan rökas? Det puffas öppet på diverse både här och där.

Veckans mest efterlängtade: Äntligen gröt till frukost igen!

Veckans Rally Thai-Kalle: Efter att vi alla överlevt transport med speedboat från Koh Lipe till fastlandet med tillhörande ambulansfärd till sjukhuset, kändes det som en stor lättnad att sätta sig i sjukhusbrandad taxi med barnstolar. Nu skulle vi slappna av och återigen börja njuta av vår resa. Det blev tvärtom — denna gången behövde vi inte oroa oss för att chauffören skulle somna, utan för att han körde som en riktig galning. Hela färden inleddes med att Thailands högsta ringsignal tillhörande hans mobiltelefon väckte oss alla ur sjukhusdvalan och välkomnade oss till verkligheten. Love frågade direkt varför farbrorn skrek i telefonen — och det undrade vi också. Idiotiska omkörningar, telefonsamtal, sms, körning mot rött och andra regelöverträdelser var en genomgående röd tråd. I vanlig ordning utbröt ”diskussioner” inom äktenskapet om hur problemets skulle tacklas, Love agerade fredsmäklare och lugnade oss alla (utom chauffören …). Nåväl — både äktenskapet och vi överlevde!

Veckans lutande tornet i Pisa: Hotellet som vi bor på, ”Eco Lanta”. Inget är rakt — svärfars vattenpass skulle få spader inne på den här anläggningen.

Veckans ”lagom är bäst”: Koh Lanta — svenskarnas favorit-ö. Inget är riktigt bra eller riktigt dåligt. Allt är precis lagom — vi gillar det givetvis.

Veckans Tetris: Att få in allas önskemål in i ett litet kylskåp.

Veckans förebild: Love, som tog en thaimassage på eget bevåg. Här har vi föräldrar en del att lära.

Veckans ”Livet har sina goda stunder”: Känslan när det levereras färskt bröd till butiken (Seven Eleven Klong Dao) i samma stund du handlar, svårslaget här såväl som hemma!

Veckans Trisseboa: Vårt så kallade badrum går att låsa inifrån såväl som utifrån. Gissa vem som ofrivilligt agerar Emils pappa och blir inlåst …

Veckans kommunikativa utmaning #1: Förklara för barnen att Emils pappa (Allan Edwall) inte är Emils pappa på riktigt utan skådespelare, och spelar andra roller också. Till exempel i Rasmus på luffen.

Veckans kommunikativa utmaning #2: Försöka förklara relationen mellan Rasmus och luffaren Oskar i Rasmus på luffen.

Veckans mest trogna: Valter är numera ensam trogen thaimat i familjen. Han vill ha sin kyckling och ris dag ut och dag in medan vi andra vacklar och beställer pizza.

Veckans ”våra vägar kommer inte korsas igen”: Thailands prinsessa semestrade på Lanta och var på väg från ön när jag skulle handla. Huvudvägen var avstängd åt båda hållen med polisbevakning längs med. Polismannen vinkade bestämt bort mig från vägen till närmaste ställe som råkade vara en bar och där skulle jag sitta. Tillsammans med personalen och en kall Chang följde jag händelserna. Till slut åkte den enorma kortegen förbi och vägen öppnades åter upp för allmänheten. Jag gick till affären en upplevelse rikare, tack!

Veckans ”kan du stämpla in mig, jag kommer lite senare idag”: De anställda på Eco Lanta stämplar in med ett enkelt fingeravtryck när arbetspasset börjar. Något för gruvan i Kiruna att köpa in?

Veckans efterlysning: Valters favoritdinosaurie försvann på stranden i samband med ett slottbygge. Enligt honom själv skulle den sova i slottet men hittades inte efter rivning. Vid försvinnandet rörde sig mycket folk i området. Valter misstänker att den inte försvann frivilligt.

Nya tag nästa vecka!

//Petri

Så ska en banan öppnas. ?
Äntligen gröt!
Världens snabbaste bil …
Ytterligare en grej borttappad av Valter.
Trångt i kylen.

Petris veckorapport #7

Ni som hängt med i bloggen har koll på att den senaste veckan varit lite turbulent, här en rapport som innefattar såväl problemfri tillvaro på Koh Lipe som sjukhusvistelse i Trang. 

Veckans konversation: Mitt besök hos frisören på Koh Lipe, hon sa tre saker:
Oooh no hair — om mitt huvud.
Oooh hair — angående min nacke/rygg.
Oooh tall — angående min längd.

Veckans cementerade könsroller: Barnen fick varsitt blad med klistermärken i leksaksaffären. Gissa vem som fick vad? (Se bild nedan.)

Veckans fjärrkontroll #1: En nattlig aktivitet som min fru alltid ägnar sig åt utomlands är det återkommande fixandet med AC:n. Ett ständigt blippande — för varmt, för kallt, för fuktigt, för torrt osv. Det slår aldrig fel. Varje nytt boende har alltid en ny anläggning att lära känna för att hitta den optimala inställningen. Det finns inga genvägar för det perfekta inomhusklimatet! 

Veckans fjärrkontroll #2: Sjukhussängens kontroll blev det också ett ständigt tryckande på. Upp, ner, delvis upp, delvis ner osv. Extra roligt förstås om brorsan satt i.

Veckans I-landsproblem deluxe: När vikningen av handdukarna på hotellet är så fin och kreativ att man inte ens vill använda dem.

Veckans oväntade: Taxiförarna på Koh Lipe som körde Saleng hade hjälmar.

Veckan erkännande: Efter flera års tvistande har jag äntligen fått rätt om vilken sida en banan ska öppnas på. Obs väldigt internt men ack så viktigt. Slut på meddelande.

Veckans naturupplevelse: Lågvattnet på Koh Lipe Sunrise Beach. Jag hade glömt hur långt vattnet kan sjunka och att stranden en stund senare ser ut som vanligt igen. Makalöst. 

Veckans mest efterlängtade bestick: Kniven. I många fall helt omöjlig att få tag på. Standard är en gaffel och sked, oavsett beställning av mat. Pinnar verkar inte många använda, delvis användes händer (av vuxna och barn) i Malaysia, men absolut inte kniv.

Veckans snuttefilt: Ni som har barn vet hur mycket en filt eller ett gosedjur kan betyda. Har filten dessutom ärvts mellan barnen så börjar den sakteliga bli viktig för hela familjen. Valters filt kallas ”Lellill” sen innan han kunde prata ordentligt. Den har försvunnit några gånger genom åren, sommaren 2018 försvann den i samband med ett lakanbyte på ön Syros i Grekland. Där återfanns den i hotellets tvätteri. Som tur var bodde vi på ett litet ställe då. En betydligt mer allvarlig incident inträffade nu på sjukhuset i Trang där den återigen försvann vid ett lakanbyte. Anna engagerade hela avdelningen i sökandet, det sprang folk som letade till både höger och vänster. En insatsstyrka var inne och gick igenom rummet två gånger. Tvätteriets ledning kontaktades. Loppet kändes dött, men efter cirka 24 timmars frånvaro dök den plötsligt upp igen, nytvättad och fräsch från tvätteriet. Inte ett öga var torrt!

Veckans ”tanken är god”: I Trang finns de första cykelbanorna jag sett hittills på resan. Används visserligen enbart för bilparkering längst vägen, och cyklarna lyser med sin frånvaro. Men, tanken …

Veckans ”har du barnasinnet kvar?”: Barnen gillar som bekant Mästerflygarna, de samlar på figurerna och vill gärna ha alla. Vi har börjat köpa dom i påsar där man inte vet vem som är i. Som en gammal hockeybildsfantast ökade mitt intresse genast för detta vilket starkt gynnar barnens möjligheter till fler inköp. 

Veckans hjälte #1: Valter.

Veckans hjälte #2: Love, som verkligen varit en storebror och stöttat Valter hela tiden!

Veckans odödliga artist: Bob Marley — högst närvarande i Thailand varje dag.

Till sist: Tack Gouda reseförsäkring för ett gott samarbete och ett väldigt förstående bemötande. Vill även passa på att tacka personalen på Hattawat hospital (Wattanapat, reds anm.) i Trang för ett professionellt agerande.

Vem fick vilket ark med klistermärken?
Hissa brorsan upp och ner, en av de bättre sysselsättningarna på sjukhuset.
”NEJ, ta inte handdukarna!”
Den omtalade filten.
Cykelpendling blir stort i Trang vilket år som helst nu!
Hjälte #1 och #2. ❤️

Petris veckorapport #6

Här kommer en rapport med kombination av storstad och strand.

Veckans djungel: KL Forest Eco Park i Kuala Lumpur. Så barmhärtigt att de sparat 10 hektar urskog mitt i city. Barnen älskade det!

Veckans fråga: Hur kan det vara så stor skillnad mellan Kuala Lumpur och Bangkok i fråga om ordning och reda samt renlighet?

Veckans stryktips: Frukostbeställningen på Cabana Resort Koh Lipe görs med hjälp av en talong. Det gäller att helgardera så att familjen blir mätt, se bild nedan.

Veckans surströmming: Durian — denna frukt som tydligen luktar så speciellt att den på vissa håll är förbjuden att äta. Kanske en bra efterrätt till surströmmingen?

Veckans x gånger y lika med z: Att dribbla med tre olika valutor på samma gång för att få en uppfattning om kostnaden i kronor. Resulterade i att jag vägrade köpa tågbiljetter till fyra personer för cirka trettio kronor totalt. Märks att hjärnan är på semester.

Veckans frukost: En intensiv jakt på morgonmål i tisdags resulterade i att hela att hela familjen satt och slevade i sig mangoglass i kombination med väldigt söt mangosmoothie. Barnen? Nöjda, men de var noga med att påpeka att detta INTE fick räknas som resdags-glassen de alltid får när vi byter ställe.

Veckans frukost del 2: Barnen hittade korvbullar som komplement till glassen medan Anna lyckades med bedriften att hitta en macka med sylt i. Ny sockerkick! (Den såg faktiskt grov och fröig ut! Reds anm.)

Veckans besvikelse: Love fick ett infall att klippa sig, och sagt och gjort så satt vi hos frisören. Valter ville självklart inte vara sämre men där sa modern ifrån, till hans stora missnöje. Guldlockarna består med andra ord.

Veckans fråga #2: Vilken är den högsta åldern då ett barn klipper sig första gången? Den yngre fyller tre år i mars …

Veckans flygplats: Kuala Lumpur AirPort (KLIA). Otroligt fräscht, med tåg som transporterar mellan terminalerna, egen djungel(!) och massor av mat-, fika- och shoppingmöjligheter.

Veckans efterlysning: Valters Lilla kanin — sågs senast på Fraser Residence i Kuala Lumpur. Hör av er till Valter ifall ni har information som kan underlätta utredningen. Dessvärre rapporteras att även kaninens barn försvunnit på Koh Lipe.

Veckans konversation: Vattnet i byggnaden i Kuala Lumpur skulle stängas av från lördag kl. 21.00 till 17.00 efterföljande dag. Jag frågade värden om det verkligen stämde. Första gången sa han: ”Förra året blev det inget, så vi får se i år”. Sen frågade jag honom igen vid ett senare tillfälle och då var han lite mer ansträngd och sa: ”Lyssna, antingen blir det av, eller så blir det inte av.” Tror ni att vattnet stängdes av? Nej. Nytt försök nästa år igen, typ.

Veckans snickerboa: Lilla badrummet i lägenheten i KL. Superhjältarna fick agera Emils trägubbar som Love täljde, med låst dörr givetvis.

Veckans kaka: Klassisk tigerkaka på Starbucks. Inte lika god som mamma Pirkkos förstås.

Veckans livet har sina goda stunder: Äntligen strandliv igen!

Veckans väckarklocka: Tuppen har ersatt böneutroparen.

Nya tag nästa vecka!

//Petri

Kryssa rätt — få frukost.
Durian förbjuden.
Glassfrukost …
KL Airport, komplett med djungel och allt! ?
Hyss kräver sina trägubbar.
Inte riktigt i klass med mummos tiikerikakku. ?

Petris veckorapport #5

Här kommer en veckorapport från staden som alla verkar kalla för KL, Kuala Lumpur.

Veckans drink: Äpple eller drakfrukt. Det finns många spännande fruktdrinkar i Malaysia och barnen älskar dem.

Veckans tecken på nya (och bättre?) tider: Plastsugrören är borta på flera ställen här, istället erbjuds papperssugrör eller inget alls. ”5 minuter att använda — 500 år att bryta ner” är uppmaningen som vill få alla att tänka till.

Veckans Uber: Grab — äger Sydostasien och funkar väldigt smidigt och blir du hungrig så levererar Grab Food maten till din dörr.

Veckans service: God morning Sir, Thank you Sir osv. Närmare adlighet än det här kommer jag aldrig. Alla är otroligt hjälpsamma och det bästa av allt är att varje gång man anländer med taxi så kollar dom snabbt igenom baksätet ifall något glömts kvar. Vi pratar om killarna som jobbar på husets Concierge-service.

Veckans lekpark: KLCC:s barnpool med tillhörande lekpark som båda är fantastiska. Tål att upprepas.

Veckans ursäkta att jag finns: Att fråga tungt beväpnade vakter inne på Bank Of China ”excuse me, is this an ATM?” och därefter testa igenom familjens samlade kortbestånd, för att till slut gå därifrån — utan pengar.

Veckans produkt: Barnens konsumtion av bananer har ökat med typ 300 % senaste veckan.

Veckans barnvakt: Siri (iPhone i efternamn) — kan enkelt underhålla barnen en lång stund.

Veckans flygplansflotta: Karaktärerna från tv-serien Mästerflygarna uppradade av träklossar i husets lekrum — Jocke, Jet, Meral, Jumbo, Bibbi, m.fl. Love är skapare. Se bild nedan.

Veckans ”stoppa inte köttbullar i näsan”: Den yngre stoppade in en pommes i näsan, som inte kom ut förrän morgonen efter.

Veckans ”hur är det möjligt?”: Restaurangen i grannhuset hade inget ris när vi skulle köpa lunch häromdagen. Orsaken? De hade glömt att beställa …

Veckans väckarklocka #1: Böneutroparen i moskén mittemot, tack för att du väcker mig på ordinarie tid 05.45 varje morgon. Barnen sover bättre än någonsin medan det på andra håll efterfrågas öronproppar.

Veckans väckarklocka #2: Motorcyklarna utan ljuddämpare som kör runt utanför huset nonstop. Sängarna må vara bästa på resan hittills, men absolut inget dämpar ljudet från deras trimmade motorer.

Veckans ”livet har sina goda stunder”: Anna får äntligen tvätta i egen tvättmaskin (som finns i lägenheten). Hon har en förkärlek till att tvätta diverse plagg utomlands, troligen ärvd från svärmor.

Veckans mest tacksamma: Barnen går runt och säger thank you till random människor. Det kunde givetvis varit värre …

Veckans hjältar: Barnen, oftast så otroligt tålmodiga och duktiga.

Veckans mest oväntade nöje: Bada bastu i Malaysia. Att jag skulle bada bastu med mina barn var föga oväntat. Att premiären med båda skulle ske i Kuala Lumpur var däremot mindre väntat.

Nya tag nästa vecka!

//Petri

Äpple ? — sugrör i papper ??
Drakfrukt ? — sugrör i plast ??
Grab a taxi or some food.
Concierge med mottagen hämtmat — ”Your dinner has arrived, sir.”
Mästerflygarna ✈️
Du får inte stoppa pommes frites i näsan Valter!
Äntligen hemmatvättade kläder på tork!

Petris veckorapport #4

Nytt år, ny veckorapport. Här kommer en som fokuserar på lugnet i svenskkolonin Huay Yang där vi som bekant spenderat senaste veckorna.

Veckans service: Killen som säljer frukt av alla dess slag och som även tankar vår Saleng. (Noterbart att det säljs bensin i varenda kommersiell lokal i denna by. Mackdöden existerar inte här.)

Veckans produkt: Bananchips/kokoschips i en jämn kamp med vegetariska vårrullar.

Veckans barnstol: En bild säger mer än tusen ord. Se nedan.

Veckans ”passa på att skratta nu barn, man vet aldrig när det blir roligt nästa gång”: Vi fick se ett dieseltåg modell äldre åka förbi när vi skulle över spåret, till barnens stora glädje.

Veckans mest underskattade nöje: Spjutkastning på stranden som väcker liv i gamla barndomsminnen.

Veckans kändis: Kjell Bergqvist (bosatt i Huay Yang delar av året), som gjorde ett klart sympatiskt intryck.

Veckans SAOL: De lampor som i folkmun kallas thailyktor och som skickas upp på nyårsafton och andra högtider, kallas numera officiellt för ”svävande lyktor”. Källa: SVT text-tv (och därmed sant såklart).

Veckans ordgåtefråga: ”Ska dom få kolla på rutan nu?”

Veckans ”dansar alltid nykter”: Valter klev rakt in i en thailändsk familjefest och levererade på dansgolvet. Belöningen blev en påse med godsaker, gissa om övriga barn i gänget blev avundsjuka …

Veckans mest pinsamma: Svenska medelålders män som envisas med att äta och framför allt dricka på restauranger i bar överkropp. Noterar också att fler och fler kvinnor numera sitter bredvid i bikini. Skärpning alla!

Veckans höjdpunkt: Vakna upp på nyårsdagen med 30 grader och strålande sol ute.

Veckans jobbigaste: Maneter.

Veckans vip-gäst: Poliskonstapeln som kom körandes med sin vespa till strandrestaurangen strax före oss. Innan vi ens fått in menyn stod en flaska whisky med tillbehör vid sidan av hans bord.

Veckans katt: Mango på Mumsa.

Veckan hjälte: Städerskan som hann stoppa vår taxi och oss från att lämna Huay Yang utan ena ryggsäcken. Tack!

Veckans ”man tager vad man haver”: Och bygger en lekplats av diverse bråte. Barnens favorit var på restaurang Umporn.

Veckans ”nöden har ingen lag” (nu med bild): Kisspaus på fyrfilig motorväg mot Hua Hin med den yngre.

Nya tag nästa vecka!

//Petri

Frukt och bensin i överflöd!
Veckans barnstol.
Veckans katt. ?
Kreativ och lite lagom farlig lekpark på Umporn.
Veckans kisspaus.

Petris veckorapport #3


En rapport från lugnet i svenskkolonin Huay Yang med vissa inslag från Bangkok som vi lämnade under den gångna veckan. En trogen följare (P Fridell) har hört av sig och noterat att rapporten är försenad. Tack för ditt engagemang!

Veckans service: I vårt lilla bostadsområde åker det oregelbundet runt en flakmoppe som säljer glass spelandes en jingel.

Veckans barnglädje: Barnen får träffa sina kompisar och leka i massor.

Veckans produkt: Frukttallrik till mellis — har räddat många sjunk för både gammal och ung hittills på resan.

Veckans mest underskattade nöje: Gunga i hängmattorna som finns lite här och där på stränderna. Även detta går hem hos både ung och gammal.

Veckans väska: Vagnväskan som innehållsmässigt består av ca 35% sulky och resten annat. Tilläggas ska som tidigare nämnts att vi hittills på resan endast använt vagnen en gång.

Veckans det löser sig: Åka tåg i Thailand med småbarn. Går som på räls!

Veckans mediala händelse: Daniel Tiger borttagen från Netflix.

Veckans ”ta seden dit man kommer”: Åka Saleng (en scooter med en typ av sidovagn) med tre barn och fru. Återigen minns vi den tillbakaskickade taxin i Solna pga säkerhetsbristen ”fel bilbarnstol till nästan-femåringen” …

Veckans säkerhetsbälte: Salengens. Regnbågsfärgat och allt.

Veckans fråga (intern för insatta): På julafton matade vi fiskar vid en liten insjö. Ett av våra barn slängde i hela påsen (oöppnad) direkt och ett barn matade fiskarna omsorgsfullt matbit för matbit. Vem gjorde vad?

Veckans ordgåta (används för att kamouflera potentiella inköp för barnen): Degklump med b-a-n-a-n och nutella.

Veckans brottsling(ar): Vakthundarna som jagar oss på vägarna när vi åker förbi med Salengen. Skapar lite extra spänning i vardagen.

Veckans hjältar: Taxichaufförerna i Bangkok. Eller egentligen alla människor som kontinuerligt behöver köra bil i Bangkok. Det är extrema köer. (Dock ej kl 06 på morgonen, reds anm.)

Årets julklapp: Spindelmannendräkter — tack Ruderts!

Veckans prutande: På MBK i Bangkok, såklart. Jag minns det dock som enklare vid senaste besöket för fem-sex år sedan (det är nio år sedan, reds anm …).

Veckans (och hela resans) packningshjälte: Min fru.

Veckans höjdpunkt: Poolbad med familjen tidigt på juldagsmorgonen. Svårslaget!

Nya tag nästa vecka!

//Petri

Hänga med vänner på stranden! ?
Kompisgäng kollar in tusenfoting på gatan. ?
Ser ni vagnen? 35% vagn, 65% annat, förpackat i världens snyggaste, mest ergonomiska väska.
Thailändsk V70.
Mot stranden!
Säkerhetsbältet. ?
Bästa julklappen! ??
Årliga julbadet.
Fiskmatare #1 …
… fiskmatare #2. (Den skarpögde anar en ivägflytande påse på floden …)

God jul från Huay Yang

God fortsättning! Nu har vi spenderat fem härliga dagar här i Huay Yang på östra fastlandet i Thailand, och bland annat hunnit med att fira julafton. 

Efter ett par intensiva och roliga dagar i Bangkok var det alltså dags att ge sig ut på resande fot igen. Vi börjar få rutin på att stuva ihop packningen på kort tid men jag kan inte riktigt säga att vi är 100% nöjda med den, även om vi innehållsmässigt verkligen lyckats få med i princip allt vi behöver (åtminstone så här långt). Ryggsäckarna är aningens för små och grejerna aningens för många kan man sammanfatta det med, och åtminstone jag (som är något slags självutnämnd huvudansvarig för detta) ångrar lite att vi inte investerade i nya rymligare väskor istället för att använda de vi hade när vi reste innan barnen. Vi får ihop allt, och var sak har verkligen sin plats vilket gör att vi är uppackade på en ny plats på max 15 minuter (om jag får arbeta ostört), men det går inte att komma ifrån att det är otroligt maxat. Det som räddar oss varje gång är väskan till Valters vagn. Detta åbäke till packdon innehåller förutom den sulky vi hittills använt i ca 25 minuter på stranden på Koh Samet när Valter däckade under middagen, också allt från flytvästar och badleksaker till skor och långärmade tröjor. Otymplig, fruktansvärd att bära, men alltså också oumbärlig. Bild kommer på packningen nästa gång vi drar vidare!

Tidigt i fredags morse blev vi upphämtade vid vårt hus i Bangkok av en taxichaufför som skulle visa sig vara en tidspessimist till och med av högre rang än min pappa Lage. Jag är van vid och indoktrinerad med att anlända till flygplatser, tågstationer och busshållplatser i orimligt god tid (mina föräldrar checkar t ex alltid in bland de absolut första när de ska flyga — trots att de övernattar på Arlanda), men här mötte pappa sin överman. Tåget söderut skulle lämna Bangkoks Hua Lamphong kl. 8.05, men redan 06.18 levererades vi med barn och bagage utanför tågstationen efter att taxichauffören vid bokning bestämt hävdat att 06.00 var optimal tid att åka. Det blev en lång väntan på ett tåg som i sig sedan skulle visa sig ta 5,5 timmar, men vi passade på att äta frukost, spana på folk och läsa igenom alla medhavda Pixiböcker, och sedan var det ändå snart dags att kliva ombord. 

Standarden i tågkupén var klart godkänd, och innan vi ens rullat ut ur Bangkok hade vi serverats både kaffe och fikabröd (internt benämnda ”lussebullarna”) med stor effektivitet. iPadsen som fått vila sen flygresan till Thailand åkte fram, och jag hann igenom en halv bok. Senare levererades lunch och tillhörande dryck med samma effektivitet som tidigare, vilket intogs medan det thailändska landskapet med boskap, bananplantage, tempel och småstäder gled förbi utanför fönstret i varierande hastighet. Längs spåret pågick även det längsta bygge av dubbelspår jag sett, vilket gav mig som före detta pendlare mellan Eskilstuna och Stockholm en bekant och hemtam känsla under hela tågresan … Det bästa med färden enligt Valter (förutom fri tillgång till iPad) var dock toaletten med hål rakt ner på spåret, omåttligt populärt. 

Framme vid vårt hyrda hus i Huay Yang möttes vi så äntligen av den sen länge efterlängtade familjen Rudert som bor här hela vintern (dem följer ni på http://istalletforoverall.com). Efter ungefär fem sekunder var barnens lek igång, och nu fem dagar senare pågår den än med några timmars motvilligt uppehåll för nattsömn varje dygn. Jag ska beskriva Huay Yang och vår tillvaro här lite mer framöver, men vi har det så bra, i ett stort fint hus bredvid vännernas, härliga dagar på den fyra mil långa stranden och massor av sim- och dykträning i områdets pool. Igår klämde vi till med en riktigt bra jullunch på restaurang Nishaville som bjöd på både lekrum till barnen, iskallt (en kort stund i alla fall) vitt vin till mig och Christina samt en av de godaste fried rice jag ätit någonsin (ja, den utklassade till och med min modifierade nr 10 på Thai Wok Grill på Lilla Essingen). På eftermiddagen blev det julklappsöppning och poolhäng följt av samtal hem till nära & kära och så hämtmat på kvällen, och även om någon riktig julkänsla inte infann sig trots upprepade försök med julmusik, kunde vi inte varit mer nöjda med upplägget av vår jul. Fantastiskt att vara här! 

God jul från stranden i Huay Yang!
Långfrukost på Hua Lamphong/Bangkok C.
Läsa Pixi.
Tåget på väg in.
Mumsa thailändsk lussebulle igen!
Fri tillgång till iPad på resdagar.
På väg söderut.
Bra lunchvyer.
Huay Yang station. Kul detalj — för att komma till taxin vid ankomst knallar en helt sonika rakt över spåren med väskor, ungar och hela rasket. Övervakad övergång med bommar etc är överskattat.
Framme i huset!
Lyckan i att ha en vän som lånar ut Elsaklänningar! ❤️
Vänner på stranden. ?

Petris veckorapport #2

Nu har vi etablerat oss i Bangkok för några dagar. Innan vi går in på detaljer om det kommer här Petris andra veckorapport. Enjoy! 

Veckans service: Kvinnan på stranden som säljer frukt av diverse slag med ett ständigt leende. Killarnas favorit just nu: Mango. 

Veckans barnglädje: Alla dessa strandgungor som finns upphängda typ överallt. 

Veckans tecken på nya (och bättre?) tider: Den klassiska eldshowen på stranden verkar numera utgöras åtminstone delvis av pinne med massa ledlampor som artisten använder. Vad hände med dom klassiska eldfacklorna?

Veckans ”det hade jag glömt med Thailand”: Kaoset som uppstår när man vill beställa kombinationer av mat som inte står med på menyn. Då menar jag inga större kulinariska utsvävningar utan t ex en dubbel toast med ost. 

Veckans mest underskattade nöje: Stenkastning i hav. 

Veckans mediala händelse: Frost är åter tillgänglig på Netflix.

Veckans bulle: ”Lussebulle” på frukosten.

Veckans ”ta seden dit man kommer”: Vi nekade en taxi från Solna till Arlanda eftersom den inte hade rätt bilbarnstol till vår nästan femåring. Här är mentaliteten något annorlunda.

Veckans fråga #1: När ungefär 60 % av en lunchbeställning kommer till bordet — vad händer med resten?

Veckans vilda västern-känsla: Inga vapen tillåtna på lokala baren enligt tydliga regler. 

Veckans matbeställning: Killarna beställer havregrynsgröt till både lunch och mellis ibland. Gunde bör vara stolt över er!

Veckans fråga #2: Jag har ibland funderat på vilka som äter mat till frukost. Mina barn tydligen — pasta med korv är standard.

Veckans ordgåta: Italienskt bröd med ost och tomatsås.

Veckans brottsling(ar): Lokala hundar som snodde en av Loves fina sandaler och bet sönder vår fotboll.

Veckans ”nöden har ingen lag”: Kisspaus på åttafilig motorväg mot Bangkok med den yngre. En så kallad ”emergency parking”-ficka blev räddningen.

Veckans strand: Ao Chu. (Ao Cho, reds anm.)

Nya tag nästa vecka!

//Petri

”Have man-go today!”
Gungor överallt.
Stenkastning with a view.
No wepon! ?☝️
Thailändsk lussebulle. 

Petris veckorapport #1

Nytt inslag i bloggen! Varje vecka kommer Petri sammanfatta de gångna dagarna i en lista. Första veckan följer här!  

Veckans pinsamma: Jag lyckades slarva bort tre av fyra boardingkort på Arlanda.

Veckans fråga: Hur kan vuxna människor tro att det är okej att ta en selfie med någon annans barn bara för att de ser ”exotiska” ut?

Veckans service: Kvinnan vid huvudgatan i Ban Ko Samet som skär upp ananasen i bitar för samma pris som en hel. Valter älskar ananas, kvinnan älskar Valter.

Veckans engelsman: Han som sköter vår lilla radhuslänga (vårt rum hyrt via airbnb). Väldigt behjälplig och pratglad.

Veckans glädje: Barnens fantastiska badglädje. Så härligt att se!

Veckans tecken på nya (och bättre?) tider: Plastpåsar är numera förbjudna på Koh Samet.

Veckans bästa thaiåterseende: Stränderna är fortsatt oslagbara trots att det i många fall råder kaos med diverse speedboats och försäljare osv.

Veckans ”det hade jag glömt med Thailand”: dofterna/lukterna. Gjorde sig påminda direkt på både gott och ont.

Veckans restaurang: Lugna stället som bara hade tre rätter på menyn samt fantastiska smoothies. Less is more. (Seaddict på Ao Hin Khok, reds anm.)

Veckans produkt #1: I avsaknad av havregrynsgröt har 7-elevens färdigpackade toast med ost räddat frukosten för barnen. Det finns nog dock mer än en anledning till att den inte finns i Sverige.

Veckans produkt #2: Den thailändska yogurtliknande burk som vi åt till frukost tre dagar i rad utan att veta vad det var. Tydligen var det en välkänd lokal efterrätt som Anna senare kollade upp. Slut på festen.

Veckans det löser sig: båtfärden från fastlandet till Koh Samet. På något sätt så satt vi på rätt båt mindre än tio minuter efter att taxin släppte av oss vid en pir.

Veckans fråga #2: Hur stor procent av all minneskapacitet i mobiltelefoner består av selfies? turisterna från mittens rike måste vara världmästare i selfies, också.

Veckans tv-serie: Mästerflygarna på Netflix. Värt att kolla om du samtidigt blir insmörjd av din föräldrar med solskydd.

Veckans puff: Armpuff. Så himla bra för barnen.

Veckans spray: Myggspray av diverse olika slag.

Veckans strand: Ao Wai.

Nya tag nästa vecka!

//Petri

På väg med songthaew/flaktaxi över ön.
Frukostmöjligheter på 7/11
Veckans puff — armpuff!
Breakfast treat
Nyare inlägg »

© 2021 Resa med kids.

Tema av Anders NorenUpp ↑